Joacim Nordh och hans lärjunge – charlatanen Pierre Edström

Det råder ett stort mått av osäkerhet om bilden ovan är ett montage.

Det här är en inlaga som jag ämnat skriva sen i somras (då i lite annorlunda version, nu med utökat innehåll), men jag har hållit på den för att den inte visar upp en särskilt positiv bild av hur ÖIS fungerar samt att det finns de på kansli och i styrelse som jag faktiskt anser gör ett helt okej jobb sett till förutsättningarna och det här är förmodligen inget som underlättar det arbetet – men jag är så jävla less på det här nu, rent ut sagt. Vissa individer på ÖIS-gården har dränerat mig på energi och livsglädje, och jag kan inte påminna mig om att jag någonsin mått sämre än den här vintern. Kombinationen att älska ÖIS och vara allergisk mot okunnighet, inkompetens och brist på ansvarstagande är inte en match made in heaven om man säger så. Och ja, jag anser mig vara förmer och stå över sånt. Hade definitivt varit en lyckligare man om så inte varit fallet så det är inget större självändamål att konstatera detta faktum.

Nedanstående uppgifter som jag kommer presentera bygger på personliga upplevelser och observationer från ÖIS-gården under de två senaste åren, en del minst sagt beklämmande uppgifter som är bekräftade till mig, och andra supportrar, från olika styrelsemedlemmar, samt en del obekräftad andrahandsinformation som jag tillskansat mig genom personliga kontakter med olika styrelseledamöter i ÖIS, Balders Hage och den nuvarande valberedningen. Jag anser mig vara tillräckligt insatt och ha så mycket på fötterna att jag kan stå för vartenda ord nedan – sedan får ni tycka vad ni vill om mina ordval, beskrivningar, liknelser och dylikt. Mina känslor bygger på kunskap, och jag känner väldigt starkt inför detta.

Valberedningen presenterade i tisdags sitt förslag till ny styrelse, och det har tagit två nätter med dålig sömn att processa detta innan jag bestämde mig för att det här är det som är rätt att göra. Jag måste ventilera det som jag under en alldeles för lång tid mest bara låtit äta upp mig inifrån. Om ledamöterna har jag inte mycket att säga om för tillfället, mest för att jag betraktar dem som oviktiga i sammanhanget, utan vad det här kommer handla om är, som rubriken skvallrar om, den till omval föreslagna ordföranden Joacim Nordh och charlatanen, #klubbdirren, Pierre Edström som i skrivande stund fortsatt belastar ÖIS konto med en inte obetydlig summa pengar fram tills att hans anställning tar slut om drygt tio dagar. Det som jag tänker dela med mig av är inte vidare smickrande för någon av dem – men 100% självförvållat från deras sida. Dunning-Kruger-effekten har någon form av högsäte på ÖIS-gården och de har mer än en gång blivit förvarnade om att jag kommer avslöja att kejsaren är naken, och nu är point of no return passerad. De som går på årsmötet på tisdag ska veta vad man väljer för ordförande för Örgryte IS Fotbollsförening – allt annat är ett hån mot hela den föreningsdemokratiska principen.

Känsliga läsare varnas. Jag har gillat läget i över ett år, men nu tar jag inga fångar.

Charlatanen gör entré

Vi börjar den här odyssén vintern 2015 när Mattias Asserståhls styrelse inte brydde sig nämnvärt om vad som hände på gården och det fanns ett vakuum där i princip ingenting hände från ÖIS håll. Vad som hände var att vi, under vår fjärde säsong i division 1 på fem år, mer än dubblade antalet sålda årskort mot tidigare år i division 1 (totalt ca 750 st), och sålde fler än vad vi gjorde till Superettasäsongen 2013. Undertecknad hade viss del i detta, marknadsföringen det året skedde företrädelsevis från den här domänen och dess associerade kanaler i sociala medier. Det hade skapats något slags momentum för att skapa en god fortsättning på detta. Men så hände Pierre, charlatan och patologisk mytoman. Under sina tre första månader på gården ville han egentligen inte göra något ”för att riktiga företagsledare tar en tremånaders läroperiod innan man börjar agera”. Haha.. sa jag att han är en charlatan? Nåväl. Han fick tips och idéer och erbjudande om gratis arbetskraft från dokumenterat kunniga medlemmar för att vi skulle kunna bygga vidare på den här framgångsvågen i vår fortsatta marknadsföring under året, men det var inte intressant. ”Kan själv”, som små barn brukar säga. Det blev en Ica-Stig-kampanj (som inte påverkade premiärsiffran mer än på marginalen, men som var värd hela två miljoner!! i värdelös reklambyråvaluta) och fortsatte med torsk och Swedbank-bankirer. Det sålde inget vidare och när året summerades hade vi inte nått vårt budgeterade ekonomiska mål (har ni hört den förut?).

Pierre som var operativt ansvarig för att klara budgeten hade misslyckats, men nu när ÖIS ändå klarade av att kvala sig upp i Superettan ville han så klart ha sin del av SEF-bidraget. Under 2014 hade han tjänat 35 000 kr/mån (kostnad för ÖIS cirka 47 000 kr/mån) för att närvara på 80% (produktiviteten har legat på 10-20%, at best), men nu ville han gå upp till 100% och han ville dessutom ha löneförhöjning. Han struntade i att be styrelsen om påökt utan i november 2014 gick han raka vägen till ÖIS operativa ekonomiansvariga och begärde att nästa löneutbetalning skulle vara 45 000 kr/mån (kostnad för ÖIS cirka 60 000 kr/mån). Han skickade sedan ett FYI-meddelande till styrelsen om att han höjt sin lön, vilket ordförande Dan Cameras – obegripligt nog – godkände trots att det ekonomiska läget då inte var ett dugg bättre än vad det är idag. Så in i helvete ansvarslöst i min mening, men jag är inte förvånad.

I samma veva blev det klart att ÖIS skulle vara delaktiga i Ullevi Arena Challenge och där såg Pierre sin chans att ge sig själv en bonus för ett gott utfört jobb under året. Ca 50 000 kronor i ”marknadsföringspengar” betalades ut till Pierres frus bolag som primärt sysslar med smyckesdesign.. Båda ovanstående hårresande uppgifter är bekräftade från dåvarande styrelse och nuvarande styrelse, till mig och andra supportrar, av olika styrelsemedlemmar vid olika tidpunkter. Joacim Nordh har gett beteendet ”rött kort” med brasklappen att ”det var före min tid”, som om det skulle vara relevant överhuvudtaget, och vara skäl nog att fortsätta låta charlatanen härja. Men okunnighet är styrka och både Nordh och Pierre är vansinnigt starka.

Rent arbetsrättsligt hade detta kunnat leda till avsked på blankt papper och när jag började höra mig för i december 2015 hur länge det här haveriet skulle tillåtas pågå fick jag som svar från styrelsemedlemmar att ”det är på gång”, ”bara ett par veckor nu”, ”snart är han borta”. Jo tjena… Han fick behålla pengarna, han fick inga skriftliga varningar (vilket annars medfört att kommande styrelse skulle få det lättare att avskeda honom) och ordförande Dan Cameras, som i princip bara väntade på att alliansbildningen skulle bli klar så att han kunde avgå, ville inte ta tag i frågan utan valde att passa den vidare till den nya styrelsen. Som Jonas Dahl, styrelseledamot 2015 och en del av den nuvarande valberedning, uttryckte det på ett möte som jag och några representanter för Balders Hage hade med valberedningen i höstas: ”ni behöver inte övertyga mig om Pierres uselhet”. Men så usel att att han inte förtjänade att tjäna sitt uppehälle genom ÖIS var han uppenbarligen inte. Även Dan Cameras har haft den fina smaken att vara efterklok angående Pierre… Välkommen till denna medelmåttornas parad som är ÖIS styrelse – här jobbar alla för ÖIS bästa – och jag intar gladeligen rollen som det tunga regnmolnet som bara väntar på att få lätta på trycket.

Pierre erbjöds tidigt 2016 hjälp med att ta hand om årskortsförsäljningen men han ratade återigen den hjälpen och när säsongen startade hade vi inte sålt fler årskort än föregående år i division 1, trots att sista hemmamatchen 2015 besöktes av närmare 6000 åskådare. #klubbdirren hade visat hur årskort skulle säljas!

För att förstärka bilden av att Pierre inte bara har varit en sinnesjukt hög, omotiverad kostnad – utan att hans anställning också haft dynamiska negativa effekter på ÖIS intäkter – kan konstgräsplanen nämnas. Ansökningen om att äska bidrag från kommunen för omläggningen hamnade på Pierres bord och i januari 2016 ljög han mig rätt upp i ansiktet och hävdade att bollen då låg hos kommunen. När jag i mars 2016 kontrollerade uppgiften med fritidsförvaltningen i Göteborg hade ÖIS ännu inte skickat in någon ansökan – något jag delade med mig av till Dan Cameras styrelse, men det var det ingen som överhuvudtaget brydde sig om.

Jag kan bara spekulera i hur mycket försenad tidsplanen för omläggningen blev pga att Pierre sket i att göra sitt jobb, men jag vet att det varit ”på gång” att lägga om konstgräset sedan vintern 2015, och där var kommunens stöd en viktig del i finansieringen och som jag förstått det den enda bromsklossen. Under försäsongen 2016 kunde a-laget inte nyttja planen, pga dess undermåliga kvalitet, och de fick hyra in sig på planer runt om i Göteborg, vilket verkligen inte var gratis. Dessutom tappade vi den merförsäljning under träningsmatcherna som vi har på ÖIS-gården men saknar på exempelvis Valhalla.

Joacim Nordh bevisar att det alltid kan bli värre

När vissa av oss bara gick och väntade på årsmötet 2016 för att äntligen få se den nya styrelsen göra sig av med Pierre så dök nästa stjärna upp, och den förhoppningen slogs i kras. Lars Ranängs förslag till det finaste ämbetet i Sveriges äldsta fotbollsklubb föll på en inflyttad smålänning som varit medlem i föreningen i två dagar före årsmötet och som tidigare varit ordförande i Qviding. Bara det att Nordh var Ranängs attaché borde fått folk att dra öronen åt sig (men gemene medlem skiter i att Ranäng försatte ÖFAB i konkurs 2011 med efterföljande division 1-spel och ekonomisk osäkerhet som konsekvens) och det är inte särskilt förvånande att Ranäng valde någon med liknande kompetensnivå som honom själv. Det är så pampvälde upprätthålls.

Det finns säkert de som anser att Nordhs insatser i Qviding, där han satt i styrelsen 2005-2011, är meriterande. Som Nordh sa själv: ”vi gjorde en massa bra grejor i Qviding, som vi lyfte från källarklubb till superettan.” men det där är en sådan extrem logisk kullerbytta. För det första, korrelationen mellan ekonomi och sportsliga prestationer är väldigt stark – har man pengar har man råd med bra spelare – och om då en betydande del av den förbättrade ekonomin består i att man har fifflat till sig allmänna medel – som kunnat gå till föreningar som verkligen gjort rätt för sig – för att sedan finansiera en elitsatsning, hur bra jobb har man egentligen gjort? För det andra, Nordh har förnekat all inblandning och kännedom om bakgrunden till Qvidings kraftigt ökade resurser – så hur stor del av deras framgångssaga kan i så fall tillskrivas honom?

Nedan är en sammanställning från en anonym grävare som granskat Qvidings fusk med närvarorapportering. Allt underlag och alla kommentarer är hans.

Utbetalt statligt aktivitetsbidrag (lok-stöd) fr.o.m 2004 finns i excelfiler på denna sida:

http://www.svenskidrott.se/Ekonomisktstod/LOK-stod/

Man ansöker per halvår och det är väldigt enkelt i ansökan att fuska med närvarorapporteringen (det är först vid en eventuell granskning man behöver visa närvarokort).
Det kommunala bidraget har nästan exakt samma regler som det statliga lok-stödet..
Det statliga ger 8kr/deltagartillfäle och det kommunala ger 5kr för pojkar och 5,50 för tjejer.
Man får bidrag för deltagare mellan 7 och 25 år (totalt ca 13-13,5kr/deltagartillfälle). Ledare ger ca 24kr/tillfälle.
Qvidings närvaromarkeringar 2004-2015 (från excelfilerna enligt ovan) framgår av tabellen nedan.

 

Qvidings närvaromarkeringar 2004-2015 (från excelfilerna enligt ovan) framgår av tabellen nedan.

Om man studerar den stora ökningen från 2004-2005 alt 2004-2007 i tabellerna nedan ser  man också ytterligare orimligheter och troligtvis en medveten strategi att öka flickornas deltagarantal för att därigenom kunna påvisa att föreningen är mer jämlik än andra föreningar (vilket möjligtvis kan påverka bidragsgivning då bl.a kommunen har jämställdhetskrav).  T.ex så sker under perioden 2004-2005 mer än en fördubbling av antalet deltagartillfällen för flickor i åldersgruppen flickor 13-16år.

I nedanstående tabell är Qvidings utbetalade statliga lok-stöd listat (data från RF:s hemsida). Utbetalning sker halvårsvis i efterhand, så t.ex utbetalning vår 2004 avser aktiviteter utförda perioden 1 juli-31 december 2003. I tabellen framgår Qvidings ranking totalt i Sverige (alla idrotter, alla föreningar), samt ranking för enbart fotboll i hela Sverige och Göteborgs kommun. Utan motsvarande ökning i medlemsantal gick Qviding på mycket kort tid från nivåer i nivå med övriga större fotbollsklubbar i Göteborg till att vara i särklass störst med ungefär dubbelt så många deltagartillfällen/medlem. Periodvis har man under 10-årsperioden haft lika mycket aktivitetsbidrag som fotbollsföreningar som är mer än dubbelt så stora i antalet aktiva. Mätt i beviljat aktivitetsbidrag har Qviding varit topp 10 och periodvis topp 3 bland fotbollsföreningar i Sverige.

En stor del av bidragspengarna används till en satsning på ett herr-A-lag. Svenska fotbollsförbundet ställer krav på fotbollsklubbarnas ekonomi för att få elitlicens och på herrsidan finns krav på superettan och allsvenskan, men spiller även över som uppföljning av division-1-klubbarna. Qviding FIFs resultat, egna kapital och soliditet för perioden 2006-2013 framgår av tabellen nedan.

När Nordh fick frågan om detta på årsmötet 2016 så förnekade han att han haft någon som helst kännedom om fifflet. På den direkta frågan (ej ordagranna citat) ”kände du till att det fuskades med närvarorapporteringen under din tid i Qviding?” svarade han ”nej, det kände jag inte till” – fem gånger på tio sekunder. Jag har aldrig hört någon oskyldig som bedyrat sin oskuld på ett liknande sätt, varken före eller efter denna händelse. Att man vacklar lite och stammar till vid en obekväm konfrontation må vara hänt, men att upprepa samma mantra fem gånger i rad..? Insinuerar jag att Nordh ljög ÖIS årsmöte rätt upp i ansiktet? Jag vet inte, Nordh är inkompetent så det förslår, och hans inblandning i fusket uppenbar, men så länge saken inte utreds kan vi inte göra annat än att spekulera. Jag väljer att dela med mig av ett färskt citat från Karl Lundén från valberedningen: ”det låter inte jätteförtroendeingivande”. Men ändå tillräckligt förtroendeingivande för att den här personen ska ges fortsatt förtroende att styra ÖIS. Och oavsett om han ljög eller inte, vad säger det om en ordförande som inte noterar att det pågår systematiskt uppblåst fusk mitt framför ögonen på honom? Ringde det inte en enda liten varningsklocka att den plötsliga ökningen av närvaro kanske inte hade en helt naturlig förklaring? Borde det inte överhuvudtaget korrelerat med att man samtidigt växte som förening? Men bättre herrlag fick man, och utökade bidrag från kommunen.

Nordh blev i vilket fall som helst vald och på det första styrelsemötet för den nya styrelsen var Pierre återigen uppe för behandling. Enligt vad jag har hört från personer som närvarade på mötet så slutade voteringen 4-4 där Nordhs utslagsröst gjorde att charlatanen fick fortsätta att skämma ut ÖIS. Enligt samma personer på mötet ska Nordh ha sagt att han skulle coacha Pierre så det skulle bli bra. Alltså, existerar det överhuvudtaget ingen kunskapsöverföring mellan avgående och tillträdande styrelser? Och tror Nordh på allvar att om man polerar en bajskorv tillräckligt mycket så transformeras den magiskt till något annat än en blankare hög med skit? Det här fullständiga hål-i-huvudet-beslutet från Nordhs sida ledde till ett 2016 där ÖIS hamnade i blickfånget för allt annat än positiva saker, och ofta var både Pierre och Nordh, direkt och indirekt, inblandade i detta. Men okunnighet är styrka och jag kan tänka mig att den ena klåparen fattade tycke för den andra. Kompetensnivån som uppvisats under det gångna året kan trots allt betraktas som väldigt likartad.

Tämligen omgående efter att Nordh tagit Pierre under sina vingar inträffade en major fuckup – jag talar om en sparken-på-stående-fot-du-behöver-inte-ens-komma-och-städa-upp-på-kontoret-fuckup. Ni läste garanterat om det när det begav sig, det här att ÖIS ”glömde” registrera sina spelare i den nybildade föreningen. Ett citat från den patologiska mytomanen Edström:

Nej, vi har haft det här under uppsikt hela tiden. Vi har skickat in papper och det var ju först på årsmötet vi kunde flytta över själva serietillhörigheten. Vi kunde bara ge ett preliminärbesked först men vi kunde inte fullfölja det förrän vi hade fått ett årsmötesbeslut på det. Därför har vi legat i framkant och haft kontroll på det här.

Hahaha, jag kan faktiskt inte låta bli att skratta.. Den här människan har vi fortsatt betala sextio jävla tusen i månaden för i ett helt år sedan dess! Charlatanen Pierre som lyckats dupera två raka styrelser och tjänat fantasisummor på ÖIS bekostnad för att göra det. Nu skrattar jag inte längre – avgå Nordh, avgå valberedningen, för helvete! Vad som verkligen hade hänt var att #klubbdirren, coachad av ordförande Nordh och med egensatt svinhög lön, hade ljugit om att han registrerat alla spelare innan han drog iväg på semester i tre veckor. Det hela slutade med att tre stycken hjältar fick åka runt kvällen/natten före sista registreringsdag med nya kontrakt till de spelare som inte hade kontrakt med den nya föreningen, samtidigt som Pierre gottade sig på semester. Detta är bekräftat från styrelsen och när valberedningens Karl Lundén frågade Nordh om han hade accepterat att någon underordnad honom på företaget där han är avdelningschef hade fått behålla jobbet svarade Nordh ”nej”. Men vafan, det är ju klart att man bryr sig mer om sin arbetsgivare som pungar över 100 000 i månaden för ens tjänster jämfört med en ideell idrottsförening där man varit medlem i en dryg månad. Det kan väl inte vara meningen att man ska behöva bry sig på riktigt om en förening bara för att man är ordförande för den? Nej det här hobbyprojektet kan allt skötas med vänsterhanden, det finns ju ändå inga som bryr sig och vet man att man kommer bli föreslagen för nyval finns det såklart ingen anledning att bry sig mer. Av världens sju miljarder människor finns det ju, enligt valberedningen, inte EN ENDA (låt detta sjunka in – Joacim Nordh är ÖIS chosen one i rakt nedstigande led från Wilhelm Friberg) som är mer lämpad för det här uppdraget än Joacim Nordh

Det blev april och Nordh tillsammans med Thomas Munther (som skonas från sin beskärda del i denna text eftersom han nu avgår, men det är en sopa av stora mått) bjöd in till ”supporterrådsmöte”, vilket i praktiken innebar att vi värmde stolarna i styrelserummet och andades ut varmluft under alldeles för många timmar vid alldeles för många tillfällen samtidigt som våra konkreta förslag, som till exempel locka lite mer folk till GU, negligerades för att Nordh redan hade sin lärjunge Pierre som kunde allt om att locka folk till arenan. Efter första mötet i april fanns det en viss positivism (vansinnig naivitet..) bland oss inbjudna, men redan vid det andra mötet i maj började vi förstå att det här nog bara skulle bli skit.

Den av Nordh så kallade ”falangen” vädrade sina åsikter om Pierres destruktiva kraft och att vi inte ansåg det vara speciellt charmigt med en huvudtränare med uppenbara psykopatiska karaktärsdrag – men Nordh intog rollen som djävulens advokat som om han aldrig gjort annat än att försvara tvivelaktiga karaktärer (i Qviding..).

När det var dags att se över tränarfrågan åsidosatte Nordh sportrådet och delegerade mandatet till Karl Corneliusson (och, sannolikt, dennes bästa kompis, Pierre) och han tackade för förtroendet och gav kontraktet till – *trumvirvel* – hans gode vän Marcus Lantz. För att det är ÖIS:igt att förlora, att inte kunna försvara sitt eget mål, att vara beroende av hög nivå på spelarmaterialet, samt – en förmodligen inte oviktig parameter – att det nog kunnat bli lite frostig stämning mellan Kalle och Lantz på deras privata middagsbjudningar om uppdraget gått till någon annan. Det var långt ifrån en enig styrelse som stod bakom förlängningen med Lantz, men jag vet också av erfarenhet att man gärna håller sig på god fot med kvasipsykopater. Relationen kan bli tämligen obekväm annars, vilket Emil Karlsson, Johan Hedman och Ricky Yarsuvat förmodligen kan intyga baserat på deras reaktioner i sociala medier.

Det efterföljande stolsvärmarmötet i juni var allt annat än en konstruktiv historia. Jag säger inte att supportrarna ska styra sporten, men under de två tidigare mötena hade vi pratat om vikten av att vara trovärdiga gentemot supportrarna och värna om de supporterintiativ som Munther effektivt motarbetat under 2015 (av de supportrar som närvarade på dessa möten önskade 100% av oss, baserat på valet vid årsmötet, att Munther öht inte skulle delta) men nu kände vi alla någonstans att det där var vägs ände. Nordh och Munther brydde sig helt enkelt inte, och det fanns inget de kunde säga (för att få något gjort var det inte intresserade av) som skulle kunna återskapa något förtroende. Det vi gjorde på dessa möten ledde inte till något annat än en enorm frustration och den entusiasm vi initialt hade dödades långsamt men effektivt.

Den numera coachade charlatanen Pierre, ackompanjerad av Thomas ”min viktigaste fråga är att locka folk till arenan” Munther, tänkte göra ett sista försök att visa att han faktiskt kunde skapa en kampanj för att locka folk till hemmaderbyt. Vi var några stycken som blev inbjudna till att delta (undertecknad blev inbjuden med armbågen då jag ovetandes om mötet råkade befinna mig på ÖIS-gården lite tidigt i samband med juni månads medlemsmöte), vilket vi hade blivit även vintern 2015 & 2016 när det handlat om att skapa publikkampanjer. Sopan Pierre hade vid dessa två tillfällen helt skitit i oss och våra synpunkter, men vi är idioter och återkommer ofta mot bättre vetande för att vi ändå gillar ÖIS väldigt mycket.

#klubbdirren satte en målsättning på 14 000 åskådare (facit 11 500) och Munther bidrog med att konstatera att Volvo var Göteborgs största arbetsgivare. Vi dissade ÖIS idé pga Pierre och Munther och körde vår egen, #röttförkärleken, istället. Pierre hade återigen manifesterat för oss hur oerhört lite han kan när det gäller att skapa intresse för ÖIS.

Förlängningen med Lantz sög musten ur ganska många av oss som engagerar sig för ÖIS vid sidan av föreningen med olika supporteraktiviteter – och som gärna önskade få bidra med detta direkt, tillsammans med klubben, som en enhet. Vi har alla våra olika motiv till att tycka att Lantz inte ska vara en del av ÖIS. För egen del ligger det främst sportsligt, jag tycker att hans fotbollsfilosofi inte fungerar med ÖIS knapphändiga resurser – och det faktum att han överhuvudtaget inte bryr sig om att vi ska kunna försvara oss irriterar mig enormt. Sedan känner jag ett fysiskt illamående varje gång jag ser honom kommentera något. Maken till ignorant person har nog sällan skådats på ÖIS-gården. Med Lantz vid rodret ytterligare tre år till trodde vi helt enkelt ingenting kunde bli sämre, men oh boy vad fel vi hade.

Hela den fars som är ÖIS 2016 fortsatte i augusti när Janne Carlsson lämnade ÖIS efter bara en och en halv månad efter att det – inte överraskande överhuvudtaget – hade skurit sig mellan honom och Lantz. Janne gick till GP och det som gick att läsa där var ju allt annat än smickrande för Nordh, Lantz, Corneliusson och charlatanen, och ta det från mig, som i många fall önskar att jag inte vet så mycket som jag gör: Janne är right on point här. Det är pannkakenivå över Joacims Nordhs ÖIS – bara det faktum att han inte ville gå ut med den egentliga anledningen till att Janne lämnade klubben förstärker det ytterligare (ytterligare, ytterligare, ytterligare…).

Räknar med att jag tappat ganska många läsare ner hit, vet att det är mycket text och ganska långa utläggningar men inkompetensen från Joacim Nordhs sida är ett enormt kapitel i sig, och vi är ju ganska långt ifrån klara…

Thomas Munther är även han en ovanligt stark individ.

I början av september fick vi i Inferno ett mail från styrelsen (jag har författat IÖ:s svar, om någon undrar) genom råsopan Thomas Munther (som nu sägs bli säkerhetsansvarig. Nordhs bejakande av inkompetens vet fan inga gränser.) som förtäljde att vi skulle städa ur förrådet på Gamla Ullevi för att vi inte längre fick ha kvar det, samt att Inferno-medlemmar skulle särbehandlas vid insläppet genom hårdare visitering. För det första, det var ingen styrelse som stod bakom detta utskick. Jag pratade med ledamöter, som jag respekterar och vice versa, och dessa menar på att utskicket aldrig diskuterades på något styrelsemöte utan att Munther och Nordh omedelbart tog över frågan. De stod inte heller bakom beslutet. För det andra, vad i helvete de trodde att de skulle uppnå med detta vet ingen som inte kan se in i dessa bådas tragiska hjärnor. IÖ har aldrig fått så mycket sympati från andra ÖIS:are (även supportrar från andra föreningar undrade vad i helvete som pågick i ÖIS) som efter detta och det dröjde inte många dagar innan Nordh och Munther insåg att det inte fanns en vettig människa i hela världen som backade dem, och vände på en femöring. Precis så som styrelsemedlemmar i ÖIS ska jobba! Samt, för det tredje, de fega ynkryggarna Nordh och Munther vågade inte ens prata med oss utan skickade ett mail där de pratade om att de var ”tillgängliga för en bra dialog”. Har du puls och ett IQ över 80 är du kvalificerad för att sitta i ÖIS styrelse, intelligentare än så behöver du inte vara och det kommer aldrig ställas några krav på att du ska kunna något. Ordförande Nordh leder genom exempel.

ÖIS har från och med i år infört SLO-rollen, Supporter Liason Officer, som ska fungera som en länk mellan klubb och supportrar. Karl Lundén som sitter i valberedningen har varit inblandad i att utforma rollen på ett nationellt plan och var även med och implementerade den i ÖIS. Jag vet inte vad Karls tanke med SLO-rollen är riktigt (jag trodde att jag visste) men den är tydligen inte viktigare än att hans ordförandekandidat högaktningsfullt ska skita i den. Det är väldigt lätt att förespråka supportervänlighet i teorin (EISERN UNION!, som Kalle gladeligen skanderar med i), men det rimmar inte speciellt väl med att förespråka en ordförande som är direkt supporterfientlig och som har det fruktansvärt dåliga omdömet att lyssna på en sån som Thomas ”jag är emot allt som skadar ÖIS [förutom Nordh, Edström och han själv]” Munther.

En av ledamöterna i styrelsen lämnade i september in ett sex-sidigt PM till resterande styrelsen med förslag på en organisationsförändring – vilket skulle innebära att Pierre skulle bli uppsagd. Äntligen en seger! Men nej.. Nordh förhalade hela den processen och det var något de ledamöter jag pratade med under hösten var allt annat än nöjda med. Även bland mitt supporterumgänge växte frustrationen och när jag före en match stod och pratade med en representant från Balders Hage och valberedningens Karl Lundén sa Kalle att man borde tvinga bort Pierre genom att attackera hans ego och lova att släpa hans usla karaktär och grova övertramp genom offentlighetens ljus om han inte sa upp sig själv. Det är ganska ironistkt att han som sådde fröet i mitt huvud till hur man skulle få bort Pierre idag inte har några som helst problem med att ställa sig bakom samma Nordh, som var beredd att försvara Pierre till dödsbädden. Herrens vägar äro outgrundliga, och det är väldigt lätt att vara teoretiker. Det är när sådana blir tvungna att ägna sig åt något praktiskt som de oftast avslöjar sig själva som tämligen principlösa (lex Munther, och nu även lex Lundén).

Jag sög lite på den där karamellen, och till slut bestämde jag mig för att agera. Två år av den där klåparen på ÖIS-gården var minst ett år för mycket och jag var jävligt less att få höra att ”det var på gång”, ”vänta tills Nordh tar upp PM:et på ett styrelsemöte”… Jag bokade in ett möte med Pierre på ÖIS-gården (utan att avslöja mitt motiv) vilket blev fredagen 4 november, dagen innan serieavslutningen mot Assyriska.

Mellan det att jag bokade in mitt möte med Pierre hade dock de två vapendragarna Edström & Nordh kommit överens om att vår bästa spelare de tre senaste åren, Sebastian Ohlson – som alla visste var blåvit, och att han förmodligen även skulle gå till dem – inte ens skulle få en varm applåd som tack för sin insats. Nej, så anständiga kan vi ju självklart inte vara, och ÖIS har väl inte tillräckligt med stolthet för att man ska bry sig om att kontrakterade spelare poserar i blåvit tröja? Det här haveriet var på den nivån att även spelartruppen undrade vad fan klåparna på ÖIS-gården sysslade med. Ryktet säger att Elmander undrade vad det var för lekstuga han hade hamnat i.

Det blev fredag och jag åkte upp till ÖIS-gården. Jag höll en lågmäld monolog i ungefär en kvart där jag berättade för Pierre att han hade en vecka på sig att säga upp sig själv, annars tänkte jag sprida all den infon om honom som ni nu redan har läst. Förklarade också att detta garanterat skulle skada ÖIS – och honom själv – och att det tidigare förekommit hot mot klubbföreträdare som vissa inte ansett förtjänat att vara kvar i föreningen, och jag var noggrann med att poängtera att jag tar avstånd från våld, eller hot om våld. Det är alldeles för enfaldigt för min smak, även fast det kan vara effektivt. Jag lovade honom också att om han tog den enkla vägen ut så skulle jag aldrig yppa vad han gjort, för det enda jag brydde mig om var att han försvann från ÖIS. Det sista han sa innan jag lämnade hans kontor var ”det hedrar dig att du kom hit och berättade det”.

Dagen efter fick jag höra att Pierre polisanmält mig för ofredande, alternativt olaga hot. Jag skrev ett sms till honom där jag förklarade att så länge han är kvar i ÖIS har jag inget problem med att begå karaktärsmord på honom, och ja, det har jag väl gjort nu. Tillfredsställelsen är enorm, det ska erkännas, men det är som sagt självförvållat. Du misshandlar inte mina närstående för att sen tro att du ska klara dig helt utan eftergifter, särskilt inte när du är Pierre Edström. Jag blev, helt naturligt, portad från ÖIS-gården innan utredningen var klar. Jag blev kallad på förhör efter två veckor och gav min version och fick veta att Pierre ljugit i sitt. Jag har aldrig påstått att han åkte på semester utan tillåtelse, vilket han påstod, men jag vet att innan han åkte på semester så ljög den patologiska mytomanen ÖIS styrelse rätt upp i ansiktet. Inget mer, inget mindre. Utredningen lades ner tämligen omgående, även fast jag ännu inte fått veta det direkt från polisen utan via omvägar…

Jag valde att inte skriva om Pierre då för att jag fick ett telefonsamtal från en styrelseledamot som bad mig låta bli, just för att han också gjort bedömningen att om uppgifterna att ÖIS under två års tid duperats av en charlatan så hade det förmodligen inte underlättat företagares och medlemmars vilja att lägga några pengar på klubben, och att nu var det mer eller mindre klart att han ändå bara hade en månad + tre månader kvar. Så jag struntade i det, för ÖIS skull, även om jag då som nu tycker att en ordförande som under ett års tid accepterar att en sån här människa härjar i ÖIS även han får löpa linan ut.

Som en avslutande lök på laxen kan vi ju konstatera att ÖIS backade cirka 1,5 miljoner gentemot budget och att publiktrenden under det gångna året var negativ. Två matcher exklusive derbyna klarade av att hålla budgeten. Cirka 720 000 går direkt att härleda till Edströms lön (det faktum att han inte ersatts bevisar att han hela tiden varit överflödig) och Nordhs ovilja att göra sig av med honom. Ska vi sedan räkna på de dynamiska effekterna av att ha haft dessa båda människorna på viktiga positioner i klubben så tror jag vi hittar större delen av detta underskott där. Men vafan, 100 000 kronor plus är ju inte kattpiss. Det egna kapitalet växer stadigt!

Jag räknar inte med något annat än att Joacim Nordh väljs om på tisdag, det vore verkligen en enorm skräll om det blir något annat utfall. Men nu finns det åtminstone möjlighet för alla som vill veta vilken sopa valberedningen satsar hela sitt styrelseförslags trovärdighetskapital på. För mig är det ofattbart hur någon som gjort så mycket skada för ÖIS kan vara värd det.

Rösta inte på Joacim Nordh. Han är inkompetent och direkt skadlig för ÖIS, vilket han med önskvärd tydlighet visat under det gångna året.

Alla åsikter som uttrycks i bloggar och kommentarsfält är skribenternas egna. Vad Östra Stå tycker går att läsa om i Östra Stå's manifest. Östra Stå ska verka för en konstruktiv diskussion kring Örgryte IS och i alla kommentarsfält ska man visa respekt gentemot andra ÖIS:are, även om det finns meningsskiljaktigheter. Klarar man inte av att förhålla sig till dessa enkla regler så finns det andra forum att diskutera på.